Graderingssystem

Dags för gradering? Kul! Det är terminens höjdpunkt där man får visa upp vad man lärt sig under terminen. För er som aldrig sett en gradering tidigare förklarar vi här lite kort hur det går till:

Anmälan
Alla instruktörer ansvarar för att samla in information om respektive elevs kunskapsnivå. Det är alltså upp till instruktören att bedöma huruvida eleven är redo för gradering eller inte. Om eleven anses vara redo för gradering så skickas en kallelse via Svenska Lag.

Om man tackar ja till kallelsen är man anmäld till gradering och kommer också att bli fakturerad via mejl. En gradering kostar 275 kr för barn under 15 år och 325 kr för ungdomar och vuxna över 15 år. Om du inte fått någon kallelse bedöms du inte vara redo för gradering den här gången. Vid eventuella frågor ställs dessa direkt till ansvarig instruktör för din grupp.

Graderingsdagen

När man kommer till graderingen blir man uppropad och de som aldrig har graderat får stå längst fram i ledet istället för längst bak som de brukar. Man står alltså i omvänd ordning graderingmässigt, med de högst graderade längst bak. Uppvärmning sker gemensamt.

Därefter ber er Sempai (instruktör) eller Shihan (mästare) er att visa de tekniker ni förväntas kunna för den grad ni aspirerar på. Man ska själv veta vilka tekniker man ska kunna, vad tekniken heter på japanska och hur tekniken utförs. Är man mellan 4–6 år får man hjälp med någon som visar och förklarar. Är man 7–9 år får man hjälp med de japanska termerna. Är man 10 år eller äldre förväntas man kunna genomföra graderingen utan hjälp.

För att veta vilka tekniker man ska kunna behöver man ett graderingshäfte. Det finns att köpa på klubben för 50 kr. Det finns två olika. Ett för mon-grader (barngrader) och ett för kyu-grader (vuxengrader). De första två graderingarna (14:e och 13:e mon) för barn mellan 4–9 år så finns det inga teknikkrav. Det kommer först till 12:e mon. Det innebär i praktiken att barn inte kan misslyckas på sina första graderingar om man har tillräckligt med närvaro. 

När man visat alla sina tekniker får man göra fysiska tester som anpassas efter ålder och grad. Till exempel armhävningar, situps och benböj. När man är klar med sin gradering får man sätta sig ner vid sidan och vänta på att alla deltagare som graderar i samma grupp är klara med sina grader.

Efter detta samlas instruktörerna och går igenom resultatet som sedan redovisas inför hela gruppen. Då gör man en uppställning i korrekt ordning med högst graderad längst fram. Har man klarat sin gradering blir man uppropad och får gå fram och ta emot sitt diplom och eventuellt ett nytt bälte. Varannan gradering får man ett nytt bälte och varannan gradering får man en vit tejpbit på sitt befintliga bälte. 

Om man inte har klarat sin gradering får man göra ett nytt försök vid nästa graderingstillfälle. Graderingsavgiften återbetalas inte. 

Här är närvarokraven för att få lov att testa på nästa grad

Gradering för Knattegruppen 4–6 år sker efter 2 terminer med minst 50 % närvaro. På första graderingen går man till 14:e mon.

Gradering för Shirogruppen 7–9 år sker efter 1 termin med minst 50 % närvaro. På första graderingen går man till 14:e mon.

Gradering för Akagruppen 10–12 år sker efter 1 termin med minst 50 % närvaro. När man tagit 8:e mon (blått bälte) måste man ha minst 70 % närvaro under 1 termin eller minst 50 % närvaro under 2 terminer för att få lov att gradera. Första graderingen går man till 12:e eller 11:e mon.

Gradering för Kurogruppen 13–17 år och Vuxengruppen 18+ sker efter 1 termin med minst 50 % närvaro upp till 8:e mon/kyu. Vid högre grader krävs ett godkännande av Shihan.

När man fyller 15 år konverteras man till vuxenbälte (så kallad kyu-grad). Bältet är då helfärgat.

För att ta svart bälte (shodan) måste man ha fyllt 18 år.

Nedan ser ni en förklaring på alla mon-grader. Alla udda nummer betyder vit rand/tejpbit på befintligt bälte.

Mon-grader (barngrader):

14:e mon – Vitt bälte med lila rand

13:e mon – Tejpbit på befintligt bälte
12:e mon – Vitt bälte med röd rand

11:e mon – Tejpbit på befintligt bälte
10:e mon – Vitt bälte med orange rand
9:e mon – Tejpbit på befintligt bälte
8:e mon – Vitt bälte med blå rand
7:e mon – Tejpbit på befintligt bälte

6:e mon – Vitt bälte med gul rand
5:e mon – Tejpbit på befintligt bälte
4:e mon – Vitt bälte med grön rand
3:e mon – Tejpbit på befintligt bälte
2:a mon – Vitt bälte med brun rand
1:a mon – Tejpbit på befintligt bälte

Kyu-grader (vuxengrader):

10:e kyu – Orange bälte
9:e kyu – Tejpbit på befintligt bälte
8:e kyu – Blått bälte
7:e kyu – Tejpbit på befintligt bälte

6:e kyu – Gult bälte

5:e kyu – Tejpbit på befintligt bälte

4:e kyu – Grönt bälte

3:e kyu – Tejpbit på befintligt bälte

2:a kyu – Brunt bälte

1:a kyu – Tejpbit på befintligt bälte

1:a dan (Shodan) – Svart bälte

Här nedan kan du se bilder på alla bälten för mon-grader, det vill säga barn och ungdomar upp till 15 år.

Bältena finns i olika längder, instruktören hjälper till med att hitta en längd som passar bra till ditt barn.

Enligt tradition tvättar man inte sitt bälte om det inte är absolut nödvändigt – all erfarenhet sägs sitta i bältet. Självklart är det upp till var och en att göra som de vill.

Här nedan kan du se bilder på alla bälten för kyu-grader, det vill säga ungdomar och vuxna (15+).

Bältena finns i olika längder. När du anmäler dig till gradering och vill prova på ett nytt bälte, så ska du också ange bälteslängd så att du får ett bälte som passar. Fråga en högre graderad eller instruktör om du behöver tips och råd kring bälteslängd.

Enligt tradition tvättar man inte sitt bälte om det inte är absolut nödvändigt – all erfarenhet sägs sitta i bältet. Självklart är det upp till var och en att göra som de vill.

Det svarta Shodan-bältet inom Kyokushin karate är mer än bara ett tecken på teknisk skicklighet – det markerar en ny början på resan som karateka.

Shodan betyder "första dan" och kan översättas som "första nivån". Trots att många ser det som en mästartitel är det snarare ett bevis på att man nu behärskar grunderna och är redo att börja den verkliga träningen. I Kyokushin betonas ödmjukhet och hårt arbete. Att nå Shodan innebär inte att man är "klar" – tvärtom anses det vara början på den djupare förståelsen av karate.

Att erhålla Shodan inom Kyokushin kräver flera år av dedikerad träning (ofta 10–15 år beroende på klubb och individ). Förutom teknisk skicklighet och mognad i karateteknikerna krävs  tålamod, uthållighet och mental styrka. Svart bälte i Kyokushin Karate handlar alltså inte om att ha ”nått målet”, utan om att fortsätta växa – starkare, ödmjukare och mer hängiven än någonsin